Hej babes! När jag var liten så föddes jag med ADHD jag visste inte om de, före min mamma och pappa sa det till mig: Så jag trodde inte ens på mina föräldrar. Det kändes konstig fören jag kom på de, just de jag kom precis på det: jag har ju alltså de inom mig kom jag sen på.  Och att jag kommer att ha det hela livet ut, känns bra för nu behöver ju jag: inte dölja de för någon alls. Bra va? Ja absolut!!  För nu känns ju det så himla känt i hjärtat mitt, så att nu behöver jag inte: känna mig rädd eller orolig längre. Så jag är nu så jäkla glad inombords, för att jag har nu äntligen sagt uti min sjukdom: att jag har ADHD till alla er som nu vet om de. 

För det har faktiskt varit ganska svårt för mig att säga det till er, för mitt hjärta har bara gjort så att jag har mått dåligt: på senaste tiden. Och jag har inte ens kunnat berätta det för alla er, för jag har bara känt mig rädd: men nu har jag ju faktiskt fått säga det till er. TUSEN TACK! PUSS!!